Känslomässigt arbete del 1

Okej, så det blev inte så mycket bloggat under min tid i Frankrike. Så är det ibland. Nu blir det dock ändring på detta!

De senaste veckorna har jag (förutom att åka orimligt mycket tåg och äta orimligt mycket baguette) kämpat med det som kallas känslomässigt arbete. Jag har läst, lyssnat och tänkt. Sen läst lite mer, och tänkt lite mer… Och skrivit, massor! Nu börjar det äntligen likna något som går att publicera. Därför kommer nu en mini-serie om just känslomässigt arbete på bloggen. Hoppas ni tycker att det är lika intressant och viktigt som jag gör!

Så jävla trött (2019)

Bakgrunden till dessa inlägg är att den amerikanska författaren Gemma Hartley skrivit en bok precis har släppts på svenska. Boken heter ”Så jävla trött”. Den handlar om det känslomässiga arbete som kvinnor gör i hemmet, och som gör Hartley fed up (bokens originaltitel). Efter att boken släpptes har den diskuterats lite varstans på *internet*, t.ex. DN, DN igen, En varg söker sin pod och bokpodden Mellan raderna. Därför ska nu även jag ge mig in debatten med dessa inlägg!

I del 1 kommer vi gå igenom vad som ingår i begreppet känslomässigt arbete i detalj. Om du redan känner att du har koll på läget räcker det att du skummar detta inledande avsnitt. Om du är en nybörjare eller vill få bättre koll: varsågod att fortsätta läsa! Nu vänder vi alltså blicken mot frågan:

Vad är känslomässigt arbete?

Begreppen ”emotional work” och ”emotional labour” myntades av sociologen Arlie Hochschild år 1979. Emotional labour handlar om att uppfylla de känslomässiga krav som kommer med ett visst jobb. Emotional work handlar istället om det som sker i en privat miljö.

Den svenska översättningen brukar bli att emotionellt arbete är det som ingår i en jobbeskrivning, medan känslomässigt arbete är det som görs i privatlivet. Det är ju i sig ingen direkt skillnad i orden ”känslomässig” och ”emotionell” utan är bara ett sätt att hålla isär koncepten.

I den här miniserien kommer jag att fokusera på känslomässigt arbete, men vi börjar med en genomgång av båda begreppen.

Emotionellt arbete säljs som vara

The Managed Heart (1983)

I sin bok ”The managed heart” skrev Arlie Hochschild om emotionellt arbete. Hon valde då att studera flygvärdinnor. Arbetet som flygvärdinna ansåg Hochschild vara ett typexempel på ett jobb fyllt med emotionellt arbete. Bland annat beskriver hon hur flygvärdinnorna under utbildningen fick höra att deras leende var deras största tillgång för jobbet. Det var med sitt leende som flygvärdinnorna skulle kommunicera det rätta budskapet till passagerarna.

Det handlade dock inte bara om att visa upp ett leende. Leendet skulle också vara äkta. Flygvärdinnorna skulle le så att varje passagerare kände sig lugnad, uppskattad och speciell.

Hochschild skriver såhär om emotionellt arbete i sin bok The Managed Heart:

”Denna typ av arbete kräver att den anställda alstrar eller kväver känslor för att behålla ett ansiktsuttryck och en sinnesfattning som i sin tur producerar den eftersökta sinnesstämningen hos andra. I fallet med flygvärdinnor handlar det om att skapa en känsla av att bli omhändertagen i en gemytlig och säker plats.”

Hochschild menar att detta är ett exempel på emotionellt arbete som på arbetsplatsen säljs som en vara eller en tjänst. I termen emotionellt arbete inkluderar hon också de krav som finns på anställda om passande bemötande gentemot chefer och kollegor.

Känslomässigt arbete i det privata – Hochschilds version

Fokus för denna miniserie är alltså det känslomässiga arbetet. Det var Hochschild som var först med att mynta även detta begrepp. Känslomässigt arbete liknar emotionellt arbete, men är enligt Hochschld avgränsat till den privata sfären.

Hochschild säger sig ha identifierat tre typer av strategier för känslomässig reglering, vilket är ett sätt att utföra känslomässigt arbete. Det handlar då om att faktiskt få sig själv att känna de känslor som man anser att en viss situation kräver av en. Dessa tre typer är:

  • Kognitivt känsloarbete är att försöka ändra bilder, idéer och tankar för att kunna förändra sina känslor. Till exempel att vara på en fest och försöka tänka på något som gör en glad för att uppskatta festen mer.
  • Kroppsligt känsloarbete går ut på att manipulera kroppen för att uppnå önskat känslomässigt resultat, som att andas djupt för att känna sig lugnare.
  • Expressivt känsloarbete handlar om att styra sina ansiktsrörelser för att ändra sin sinnesstämning. Till exempel att försöka skratta, och på så sätt ”lura” kroppen att känna sig gladare.
Typexempel på sitatuation då en person anser sig behöva utöva emotionell reglering enligt Hochschild. Bildkälla.

Det finns många anledningar till att människor utför denna typ av känslomässiga reglering. Det kan vara allt från att att fejka tacksamhet för en present man inte önskat sig, till att försöka hindra känslor för ett ex som man tycker man borde glömt bort. På olika sätt försöker man producera eller kväva de känslor man tycker att en viss situation kräver.

Beroende på kultur, tidsålder och person kommer dessa känslor man försöker frammana variera: en troende person kanske försöker känna en starkare gudstro, medan en machoman försöker slå bort känslor av sorg och ensamhet.

Hochschild version av känsloarbete kommer från 1980-talet, och har sedan dess utvecklats. Det är i denna utveckling som Gemma Hartleys bok tar avstamp och det är dit vi kommer nu.

Känslomässigt arbete i Så jävla trött

Känslomässigt arbete är enligt Gemma Hartleys definition en blandning av att hantera känslor och att hantera ett helt liv. Det är det obetalda, osynliga arbetet som hon menar att kvinnor utför för att hålla sina nära och kära bekväma.

Hartleys bok är skriven för att förändra. Hon målar upp en deprimerande verklighet med en lång radda av exempel på hur kvinnor gör det känslomässiga arbetet för oförstående och lata män. Syftet är att påvisa att sådant som många kvinnor inte ens reflekterar över, faktiskt utgör emotionellt arbete.

Boken ”Familjens projektledare säger upp sig” är en svensk bok på samma tema.

Hartleys definition av begreppet känslomässigt arbete är betydligt vidare än Hochschilds.

Hochschild fokuserar på individens känslor, och hur individen försöker styra dessa så att de ska passa in i en viss situation. Hartley vill istället vidga begreppet för att kvinnor ska förstå vidden av det arbete de gör. Hartley inkluderar därför allt från hushållssysslor till emotionell reglering i begreppet. I slutet av detta inlägg kommer jag att i detalj gå igenom allt det som Hartley menar utgör känslomässigt arbete.

Hartley skriver om känslomässigt arbete att:

”Sådant arbete kräver både tid och kraft – och vi kan aldrig helt stänga av det i våra hjärnor. Det förbrukar stora reserver av mental kapacitet som vi skulle kunna använda på annat. (…) Känslomässigt arbete är inte bara att bry sig om resultatet utan att tänka på alla som berörs av våra känslor, ord och handlingar – till och med när det sker på vår egen bekostnad. (…) Vi är alltid skyldiga att utföra känslomässigt arbete och är ändlöst skuldsatta till vem som än kan tänkas behöva oss”

Känslomässigt arbete på arbetsplatsen

Det känslomässiga ”arbetet är mentalt uppslukande och utmattande och följer oss ut i världen” skriver Hartley. Hon menar att

Vem tar på sig att baka till arbetsplatsen?

”de djupgående sociala förväntningarna på att kvinnor ska sköta det tröttsamma mentala och känslomässiga arbetet i hemmet (…) har gjort det alldeles för lätt för liknande förväntningar att följa oss ut i världen, där vi varsamt kliver genom en kultur som inte ger oss mycket till val.”

Hartley menar alltså att förväntningarna på kvinnor att utföra känslomässigt arbete också finns i det offentliga livet. Till exempel pekar hon på det arbete som kvinnor gör för att skapa en trevlig arbetsmiljö. Det är ofta kvinnorna som ser till att man firar födelsedagar på kontoret och ordnar after works.

Okej, så vad exakt utgör emotionellt arbete enligt Hartley?

Hartleys nät är vitt och brett, vilket också är hennes målsättning. Det är mycket som fastnar. Hon har själv ingen närmare kategorisering kring olika typer av känslomässigt arbete utan blandar exempel hej vilt. Jag tycker dock att det finns en poäng med att försöka sortera lite i vad hon menar är emotionellt arbete, eftersom det i hennes bok stundtals känns helt oöverblickbart och överväldigande.

För att få en lite klarare bild av har jag kategoriserat olika typer av känslomässigt arbete baserat på vilken del av livet de tillhör. Inom varje kategori har jag radat upp exempel på sådant som Hartley och andra menar utgör känslomässigt arbete.

I Hartleys bok beskriver hon i första hand hur kvinnor som inte uppfyller alla outtalade krav drabbas av skuldkänslor och skamkänslor. Men vad händer faktiskt? Hartley går knappt in på detta, eftersom det för henne är så otänkbart att saker inte skulle skötas på ett sätt som når upp till hennes, höga, standard. Detta försöker jag också inkludera i min genomgång.

Om du inte orkar läsa allt noggrant kan du skumma listan här nedan. Kanske kan du också använda min indelning som en diskussionsunderlag med någon som inte inser vad det känslomässiga arbetet faktiskt resulterar i?

OMRÅDE:

ARBETSPLATSEN:
Att vara den som ordnar fika, kommer ihåg födelsedagar och styr upp after works. Tar ansvar för den psykosociala miljön, se till att alla trivs, välkomna nyanställda osv.

Möjliga negativa konsekvenser om inte utför det emotionella arbetet:
Kan ha en negativ påverkan på karriär och lön att inte leva upp till de oskrivna krav som finns på kvinnor. Man kan anses otrevlig, bossig, ego, osv. för ett beteende en man inte hade dömts lika hårt för. Bedömning av ens arbetsinsats påverkas av hur väl en sköter känslomässiga arbetet, inte enbart hur man gör arbetet i sig.

HOTFULLA/AGGRESSIVA SITUATIONER:
Sexuella närmanden, hot, hot om våld från närstående, kollegor, bekanta eller främlingar. Det känslomässiga arbetet blir ett sätt att agera riskminimerande genom att försöka förutspå personens reaktioner, vara tillmötesgående men samtidigt avvisande utan att uppröra den andra. Helt enkelt olika sätt försöka lugna ner och komma undan situationen.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Våld, sexuellt våld, trakasserier. Om detta sker på en arbetsplats kan ens framtida karriär skadas om man avvisar en överordnads inviter.

HUSHÅLLSSKÖTSEL:
Städa, handla, laga mat, tvätta, slänga sopor och återvinning, vattna blommor osv. Det känslomässiga arbetet går delvis ut på att veta när saker behöver göras, delvis känna ansvar för att sedan fixa det.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Leva i ett stökigt hem, inte få ordentlig mat, slösa pengar på hämtmat om man inte orkar laga, sakna toalettpapper när det är slut, skämmas inför andra som besöker ens hem, alternativt inte ta hem någon alls eller känna sig nedslagen och stressad av ett rörigt hem.

HEMMET, TRÄDGÅRDEN OCH BILEN
Inreda hemmet så att det blir en varm och välkomnande plats utan att spendera allt för mycket pengar. Krav på att skapa ett ”personligt” hem, som dessutom är funktionellt för de behov som finns. Inköp av allt som kan behövas för ett fungerande hem. Övriga räkningar ska betalas. Dessutom ska trädgården, om det finns en sådan, skötas och vara presentabel, gräsmattan och häcken klippas och blommorna rensas. En bil kräver en viss nivå av kunskap och service varje år för att fungera.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Olika könade krav finns kring runt dessa sysslor. Att ha ett vackert inrett hem ger hög status, speciellt för kvinnor. Att inte betala räkningar leder till betalningsanmärkningar och finansiella problem. En bil som inte tas om hand om går snabbt i graven vilket kan leda till ytterligare problem.

SOCIALT ANSVAR
Att ta ansvar för sociala relationer genom att till exempel planera umgänge, bjuda in, hålla kontakten och ordna passande presenter. Som par bjuds man in gemensamt och ska bjuda tillbaka gemensamt. Detta ansvar kan även innebära att man känner ansvar för sin partners nära relationer, som att man håller kontakten med och ansvarar för presenter till sin makes släktingar. Också hjälpa sitt barn med sociala kontakter, ordna lekträffar, köpa presenter till barnkalas, fixa barnkalas och så vidare.

Det är vanligt att ett par, både av parterna och av andra, ses som en enhet som representerar varandra. Vad ens partner gör speglar tillbaka på en själv, och man känner sig därför ansvarig för att både man själv, och ens partner, ska uppföra sig ”korrekt” i sociala sammanhang.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Om man inte bjuder människor på parmiddagar kan man sluta bjudas tillbaka. Det kan kännas ohanterbart pinsamt att komma till ett kalas utan present, även om det är partnerns vän eller släkting. Om inte alla verkar ha trevligt kan det vara svårt att själva njuta av stunden.

RELATIONEN:
Att ansvara för att relationen fungerar, ta upp problem i god tid innan de växt sig stora, ta upp obekväma ämnen. Dessutom: få den andra att inse att man känner och/eller tar emotionellt ansvar. Väga vinsten av att få sin partner att förstå sådant som är viktigt för att man ska må bra i relationen, t.ex. att man ska dela på projektledningen, hushållsarbetet och det sociala arbetet, mot arbetet och konflikten sådana samtal innebär. Detta leder i sin tur till avvägningar som: ”hur mycket mer ojämställdhet klarar jag av innan jag gör slut” vs. ”hur mycket mer ’tjat’ klarar min partner av innan hen gör slut”.

Att planera semestrar, aktiviteter och tid för umgänge med sin partner.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Att man blir så trött på att ständigt ta ansvaret för relationens välmående att man gör slut. Eller, att man blir man bara ”så jävla trött”, och därmed bitter, om man upplever att man konstant tar största delen av ansvaret, vilket minskar kärleken man känner.

EMOTIONELLT ANSVAR
Att ta ansvar för andras mående och känna att man har ett ansvar för att andra ska må bra. Försöka sätta sig in i omgivningens behov och önskningar och försöka tillfredsställa dessa, också innan de ens uttalats.

Att ständigt anpassa sitt eget beteende för att inte såra eller uppröra någon annan, ofta genom att försöka känslomässigt reglera sina egna känslor. Till exempel att inte bli arg utan att istället rikta besvikelse mot sig själv, ”hur kunde jag gå på det här igen?”.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Människor kan bli besvikna och ledsna. De kan vara vana vid att de sätts i första rummet och därför bli upprörda om detta sen ändras. Man kan känna att ens mening och makt i relationen minskar om man inte längre fyller denna funktion.

OMVÅRDNAD
Att ta hand om exempelvis av barn, åldrande föräldrar eller sjuka i sin närhet. Tillfredsställa deras olika behov vilket kan innefatta samtliga moment beskrivna ovanför i hushållsskötsel, samt deras fysiska och emotionella behov. Barn ska dessutom hämtas och lämnas, underhållas och ha en meningsfull fritid vilket är förälderns ansvar.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Antagligen det område som sällan går att ignorera. Detta handlar om tredje parts behov som inte själv kan påverka sin situation och går därför ut en annan människa. Detta innebär att de som behöver omvårdnad kan uppleva samma konsekvenser som beskrivs inom samtliga områden här ovan, i den mån de inte själva kan sköta sitt liv.

PROJEKTLEDA
Ett ansvar att få allt ovanstående att gå ihop logistiskt. Hur och när saker ska göras, vem som ska göra det samt hur man ska delegera på ett behagligt sätt. Konsten att delegera innebär att få andra att vilja ”hjälpa till”. Deras hjälp ska också utföras på projektledarens sätt.

Möjliga negativa konsekvenser om du struntar i det emotionella arbetet:
Om man inte projektleder kan man riskera att själv få göra allt. Om man säger saker på fel sätt blir det konflikter.

Som ni ser av indelningen gör Hartley ingen skillnad mellan rent arbete, som att städa, och känslomässigt arbete, som att tänka på att det behöver städas och be någon göra det utan att skapa en konflikt. Detta kan såklart diskuteras, vilket jag kommer göra i följande delar.

Förhoppningsvis har ni nu en god uppfattning om vad känslomässigt arbete är. Tycker ni att något saknas i min uppräkning? Skriv gärna en kommentar så kan vi fylla på listan tillsammans!

Miniserierns nästa delen kommer att ge en historisk bakgrund. Jag tycker detta ger nyttiga perspektiv och förklaringar till varför vi är där vi är idag. Den tredje och avslutande delen är då jag försöker knyta ihop säcken. Då kommer en del egna reflektioner, tips och tricks från andra, och lite tough love. Hoppas ni hänger med då!

tankar, tillägg, åsikter? kommentera gärna!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.