Mamma för hela slanten

Jag skulle vilja delge en liten spaning jag har. Definitivt inte en ny och revolutionerande sådan, men ändå. Jag såg nämligen den här bilden i mitt flöde:

Finns det något bättre sätt att visa hur vanlig man är än att berätta om sina amningsproblem?

Detta är ett fotografi taget av tidningen Mama. Madeleine och hennes tre välartade ungar är på Mamas omslag i september, vilket till och med TV4 vill rapportera om (det kan ha något att göra med att både TV4 och Mama ägs av Bonnier, men vad vet jag). Det är ett 44 sidor långt reportage med Madeleine, ”om livet som trebarnsmamma”.

Denna spaning handlar dock inte om kungahusets försök att göra Madde mer folklig. Nej, jag tänker på detta med att det finns en hel tidning om att vara mamma. Och att alla omslag följer exakt samma mall:

Sminkade, lyckliga, snygga mammor med de bästa accessoarerna: barn!

Omslagen visar kända mammor poserar med sina barn. Barnen kramas, hålls eller sitter i knäet på sina strålande mammor. Någon annan förälder är inte i närheten. Men barnen lider inte för det. De är så väldigt glada över just sin gosiga morsa.

För att undersöka om denna typ av tidningar alltid följer samma mall försökte jag hitta liknande magasin på den svenska marknaden. Min mycket ovetenskapliga undersökning lokaliserade ytterligare två sådana tidningar.

Här har vi magasinet Vi Föräldrar, en tidning som av titeln att döma inte riktar in sig mot någon specifik förälder. (Jag har själv inte läst den, men en anonym källa på internet beskrev den som ”råd och rön fast för föräldrar”- fängslande!). Såhär ser de flesta av deras omslag ut:

Fokus BARN. Väldigt könsneutrala barn.

Små gulliga bäbisar som gör tokiga miner och ser glada ut. Inga föräldrar i sikte, vilket är lite knäppt med tanke på att tidningen heter ”Vi Föräldrar”.

Vi Föräldrar har också en systertidning, Vi Föräldrar Gravid. Till skillnad mot Vi Föräldrar har den en tydligt könad målgrupp, och deras omslag förvandlas därefter:

Vackra kvinnor med sin NÄST bästa accessoar: gravidmagen!

Min spaning är alltså följande: tidningarnas omslag väljer att exponera en ensidig och identisk typ av mamma. Detsamma gäller för gravida kvinnor vilket vi ser på Vi Föräldrar Gravids omslag. De är alla sinnebilden för den perfekta mamman, och det är därför vi ska köpa tidningen.

För kunderna som redan är eller ska bli föräldrar är det en annan strategi som gäller. Där är det barnet som är i fokus. Detta ser vi på den könsneutrala tidningen Vi föräldrars omslag. Det är inte genom att marknadsföra en tydligt avgränsad föräldraroll som tidningar ska säljas.

Den nya roll som de gravida kvinnorna snart ska gestalta representeras av bilderna på Mamas omslag. De gravida håller kärleksfullt om sina magar, mammorna håller kärleksfullt om sina barn. Idealet är en glad, sminkad, fönad och vacker kvinna som har barnet som sitt center, men som också är barnens center. Denna kvinna hamnar på omslaget till tidningen mama. Hon är en känd person som vi kan relatera till. En känd person som vi nu kan lära känna på ett nytt sätt. Nämligen i rollen som Mamma®.


Att vara mamma är ett alldeles eget tillstånd, en ny roll, som vi betraktare kan uppfatta. Det finns en tydlig målbild och idé om hur detta moderskap ska se ut. Att vara förälder är istället att ta hand om ett barn.

Magasin för pappor (2010)

Pappor putsas inte upp och fotas i vackra kläder med sitt barn hängandes på höften, säljandes lockande drömmar om en lyckligare morgondag bara de förökar sig. Studenter på Skurups journalistlinjer gav det dock ett försök, även om det inte verkade bli någon fortsättning.

Jungfru Maria med Jesus

Jag tror att det var Suzanne Brogger som sa att det är deprimerande att den mest kända kvinnan i historien är Jungfru Maria, för det enda hon gjorde var att föda Jesus. Genom alla tider är det i den skepnaden kvinnor har fått mest ära och status. Otvivelaktigt är detta fortfarande en prestigefull roll att spela.

Dagens Heliga Moder ler lite större mot kameran och har sin blick självsäkert riktad mot betraktaren, men annars är hon förvillande lik sin tvåtusen år gamla föregångare.

ilska, kärlek, åsikter? kommentera gärna!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.